Kombinera hjärna och hjärta
Hur kan vi använda våra resurser för att göra så mycket gott som möjligt? Effektiv altruism handlar om att använda forskning ocj förnuft för att närma sig ett svar på den frågan och sedan agera på det.
Effektiv altruism är en uppsättning idéer, ett forskningsfält och en växande global rörelse av organisationer och individer som fokuserar på att maximera nyttan av sin tid och sina pengar.
En person kan rädda många liv
Visste du att en svensk medianinkomst på 35.600 kr innebär att du tillhör världens rikaste fyra procent? Det är 11 gånger mer än den globala medianinkomsten. Samtidigt lever över 700 miljoner människor i extrem fattigdom – på mindre än 23 kronor om dagen – och varje år dör tio miljoner människor i sjukdomar som är billiga att behandla och förebygga.
Det relativa välståndet som kommer av att vara född i ett rikt land innebär att många människor kan göra en betydande skillnad genom att donera en del av sin inkomst till effektiva välgörenhetsorganisationer.
GiveWell utvärderar effekterna av insatser inom global hälsa.
De uppskattar att det är möjligt att rädda ett liv för 3.000-5.000 US-dollar. Detta innebär att genom att donera tio procent av en svensk medianlön under din arbetslivstid kan man rädda ungefär 20–30 liv.
Om du skulle rädda lika många människor genom att springa in i brinnande byggnader skulle du förmodligen känna dig som en hjälte. I dagens värld kan du ha samma inverkan genom ett vanligt jobb.
Genom att använda din karriär för att arbeta direkt med viktiga frågor kan du göra en ännu större skillnad.
Med en svensk medianlön tillhör du världens rikaste 4% och kan rädda 20-30 liv genom att donera tio procent av din inkomst under ditt arbetsliv.
Vikten av att välja lösningar på ett strategiskt sätt
Föreställ dig att någon kommer fram till dig på gatan och ber dig investera 500 kronor i deras företag. De flesta av oss skulle inte tacka ja direkt. Först skulle vi be om mer information om företagets verksamhet, anställda, framtidsutsikter och potentiell avkastning. Vi skulle förmodligen också vilja ta lite tid att fundera över det och jämföra möjligheten med andra potentiella investeringar.
Varför effektiv resursallokering är avgörande för en positiv förändring
Vi tvivlar inte på att välgörenhetsorganisationer, individer och andra institutioner som arbetar för en bättre värld har goda avsikter. Goda avsikter är dock ingen garanti för goda resultat.
Om vi inte är försiktiga med hur vi använder våra resurser ökar risken för att vi avsätter dem till initiativ som låter bra men som har minimala, inga eller till och med negativa resultat.
Detta är viktigt eftersom många försök att förbättra världen tyvärr inte fungerar. Ett exempel är TV-programmet och det sociala initiativet ”Scared Straight”, som syftade till att minska ungdomsbrottsligheten i USA.
Idén var att ungdomar som hade begått mindre brott skulle besöka fängelser och möta dömda brottslingar, i hopp om att detta skulle avskräcka dem från framtida brottslighet. Dock visade det sig att initiativet ha gjort ungdomarna mer benägna att bryta mot lagen, där varje spenderad dollar på Scared Straight orsakade över 200 dollar i samhällskostnader.
Eftersom våra resurser är begränsade måste vi tyvärr prioritera. Genom att fatta välgrundade beslut om hur vi ska använda dem ökar vi våra chanser att välja insatser som ger störst effekt.
En uppsats av Oxford-forskaren Toby Ord illustrerar varför detta är avgörande. Diagrammet nedan visar effekten av att spendera 1 000 dollar på fem olika HIV/AIDS-interventioner, mätta i DALYs (Funktionsjusterade levnadsår), ett hälsomått utvecklat av Världshälsoorganisationen (WHO).
Din positiv påverkan kan bli 100 gånger större om du gör ett strategiskt val av problem att adressera.
Kirurgisk behandling har en så minimal effekt jämfört med andra insatser att det inte ens syns på diagrammet. Däremot utbildning av högriskgrupper uppskattas vara 1 400 gånger mer kostnadseffektiv. Naturligtvis är den här typen av analyser utmanande att genomföra, och siffrorna kanske inte är helt exakta.
De representerar dock fortfarande skillnader i skala och illustrerar en viktig punkt: vissa insatser ger betydligt mer förbättring per dollar än andra. I extrema fall som detta innebär det att en donation på en dollar till den mest effektiva insatsen kan göra lika stor skillnad som en donation på 1.400 dollar till den minst effektiva insatsen.
Det finns många sätt att göra gott på, men vissa är mer effektiva än andra. Du kommer inte kunna rädda liv genom att använda din tid och dina pengar på vilket sätt som helst, men du kan göra en betydande skillnad om du väljer de insatser som har störst påverkan.
Din positiva påverkan kan vara 100 gånger större om du gör ett strategiskt val av problem.
Välj problem där varje ytterligare resurs du lägger till skapar största möjliga effekt.
Världen blir allt bättre på många sätt, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Omkring 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom. Vi står inför klimatförändringar, epidemier och djurplågeri. Många människor väljer problem att adressera baserat på magkänsla eller personliga erfarenheter, vilket är förståeligt.
För många väcktes viljan att förbättra världen av att möta orättvisor och lidande — kanske blev en familjemedlem sjuk, en vän utsattes för diskriminering eller mediebilder väckte deras engagemang.
Men även om en initial emotionell reaktion är naturlig, lönar det sig ofta att tänka om när man översätter denna motivation till handling. Din positiva påverkan kan vara upp till hundra gånger större om du gör ett strategiskt val av problem.
Så hur väljer du vilka problem du ska ta itu med när så många av dem verkar brådskande och väsentliga? Forskare inom effektiv altruism har utvecklat ett ramverk för att hjälpa till att svara på denna fråga. Enligt detta ramverk bör vi överväga följande tre kriterier:
Vissa problem påverkar bara ett fåtal människor, medan andra påverkar miljarder. Ju större problemet är, desto mer gott kan vi göra genom att lösa det. Innan du väljer ett problem, fråga dig själv hur många människor som skulle gynnas om framsteg gjordes inom detta område. Pratar vi om tio individer? Ett tusen? En miljon? Att lösa tio procent av ett stort problem är bättre än att lösa tio procent av ett litet.
Ju fler resurser och insatser som redan har lagts på ett problem, desto svårare blir det för dig att bidra på ett betydande sätt. Detta beror på den ekonomiska principen om en avtagande marginalnytta. Om du plockar äpplen från ett träd börjar du med de lägst hängande frukterna som är lättast att nå. När de är borta, krävs det mer ansträngning för att plocka en motsvarande mängd. Därav uttrycket ”lågt hängande frukt”. Liknande mekanismer gäller när det handlar om att förbättra världen. Ju mer arbete andra lägger ner, desto svårare är det att bidra med något nytt. Om ett problem är försummat, ger extra resurser en större nytta.
Bara för att ett problem är stort och försummat betyder det inte nödvändigtvis att du bör arbeta med det. Man måste också överväga om det finns lovande lösningar som man kan rikta sina ansträngningar mot. Det är meningslöst att avsätta resurser till insatser som inte fungerar. Man kan bedöma lösbarheten genom att fråga: “Hur stor del av problemet förväntar vi oss att lösa om vi fördubblar våra ansträngningar?” Ju större del vi kan hantera med ytterligare resurser, desto mer lösningsbart är det. Det betyder inte att man bara ska välja “enkla” problem där det redan finns beprövade insatser. Det kan vara värt att ta itu med svåra utmaningar om de är försummade och mycket storskaliga. Men om du väljer mellan två problem som är ungefär lika stora och försummade, förväntas du göra den största marginella skillnaden genom att välja det problem som erbjuder de bästa möjligheterna till framsteg.
Prioriterade områden
Med hjälp av ramverket har man inom effektiv altruism identifierat problemområden som verkar särskilt lovande att fokusera på. Dessa inkluderar att minska existentiella risker från artificiell intelligens, biologiska katastrofer och extrema klimatförändringar.
Med hjälp av detta ramverk har den effektiva altruismen identifierat vissa problemområden som verkar särskilt lovande att fokusera på. Dessa inkluderar att minska existentiella risker från artificiell intelligens, biologiska katastrofer och extrema klimatförändringar.
Många effektiva altruister arbetar också med hälsa och extrem fattigdom i låginkomstländer och med att minska djurens lidande i den industriella livsmedelsproduktionen.
I en perfekt värld skulle fler människor arbeta inom alla dessa viktiga områden. Men tyvärr har vi begränsad tid, energi och resurser och måste bestämma var vi kan vara mest effektiva. Detta innebär inte att alla världens resurser ska läggas på de nämnda problemen. Frågan är var du som individ, med tanke på hur resurserna för närvarande fördelas, kan göra störst skillnad genom att bidra med din tid eller dina pengar.
Centrala Värderingar inom Effektiv Altruism
De centrala värderingarna i Effective Altruism är djupt rotade i en strävan för att avsevärt förbättra andras välbefinnande, vägledda av ett rigoröst, vetenskapligt tankesätt som betonar evidensbaserat beslutsfattande. Förespråkare för EA prioriterar öppenhet och flexibilitet och är villiga att anpassa sitt fokus och sina metoder utifrån de starkaste argumenten och bevisen som finns tillgängliga, utan att förutbestämma sig för någon specifik problemområde. Integritet är centralt, vilket säkerställer ärlighet och pålitlighet i handlingar som reflekterar över den bredare EA-gemenskapen och strävar efter att upprätthålla en samarbetsvillig och välkomnande miljö. Denna filosofi stöder olika tillvägagångssätt och perspektiv och främjar en gemenskap där olika idéer bedöms utifrån sina meriter, vilket främjar samarbete mellan individer med olika bakgrund och synsätt.
