Lowe Lundin
Och vilka drabbas värst?
Den värld vi lever i hänger samman i handelsnätverk och transporter. En händelse i ett område kan ha långtgående konsekvenser för människors liv i helt andra delar av världen. För gemene man är det förmodligen först på senare tid som distributionskedjor ägnats ens en tanke. Kritiska delar av infrastruktur blir lätt något som tas för givet att de fungerar, fram till den dag de inte längre fungerar. Coronapandemin och fartyget Evergiven’s grundstötning i Suezkanalen, med de påföljande konsekvenserna, har fört upp detta på agendan och nu kan ännu en kris läggas till listan på sentida händelser som kan ha stora följder för världshandeln – Rysslands invasion av Ukraina. Kriget kan komma att ha omvälvande effekter för fattigare länder, många beroende av importer. Länder där människor redan är i svält har inga ytterligare resurser att täcka gapet för de extra kostnader som nu uppstår och fler människor kommer oundvikligen att försättas i svält.
Ryssland och Ukraina
Ryssland är världens till ytan största land, med drygt 142 miljoner invånare. Landets BNP var 2020 enligt Världsbanken drygt 1484 miljarder USD, att jämföra med de nordiska ländernas kombinerade BNP på 1551 miljarder USD. Från att förra seklet ha setts som en av världens två poler, jämte USA, är landet idag endast 11:e störst i termer av ekonomi och 4:e störst i termer av militära utgifter, dock bleknar dess officiella militärbudget på 61.7 miljarder USD i skuggan av USAs på 778 miljarder USD.
Ukraina är, näst efter Ryssland, Europas största land, med drygt 41 miljoner invånare, borträknat de 2,4 miljoner som bor på Krimhalvön, som ockuperades av Ryssland 2014. Landets BNP var år 2020 drygt 155 miljarder USD, varav militärbudgeten utgör 5.4 miljarder USD.
Medan länderna knappast är några ekonomiska jättar är de storspelare inom flera marknader som utgör en ryggrad för världsekonomin, däribland jordbruk och energi.
Jordbruk
Ukraina är ett agrart land, där 71.3% av ytan utgörs av odlingsarealer och runt en fjärdedel av världens mycket bördiga “chernozem” – svartjord, finns i landet. Den Ukrainska flaggan, ett blått streck över ett gult, beskrivs ofta som “en blå himmel över ett guldgult vetefält”.
Med utbrottet av kriget har bönder påverkats mycket negativt under den kritiska perioden för vårsådd, med brist på gödsel, drivmedel, utsäde och arbetskraft.
Floden Dnepr, som tidigare varit en pulsåder i landet, är nu avklippt från kusten i och med de ryska styrkornas ockupation av all kust öster om Krimhalvön. Den stora Hamnen i Odessa i sydvästra Ukraina är ännu, 16 mars 2022, inte under rysk ockupation, men Kiel Institute For The World Economy rapporterar att hamnen i praktiken ekar tom. Innan krigsutbrottet gick 95% av allt vete genom Svarta havet, varav mer än hälften gick till MENA (Middle East & North Africa), idag är den handelsvägen död.
Ryssland är världens största exportör av vete och Ukraina är världens femte största exportör, tillsammans står de för över en fjärdedel av världens veteexport. Även Rysslands export kan väntas påverkas kraftigt av sanktioner, däribland de från rederier, som vägrar skeppa ryska varor, och uteslutning från betalningssystem.
Många fattigare länder är nettoimportörer av vete, varav vissa är mycket beroende av import från just Ryssland och Ukraina. Som exempel kan nämnas Egypten, världens största importör av vete, där ryskt och ukrainskt vete utgör mer än 70% av importerna. I Turkiet står Ryssland och Ukraina för 74% av det importerade vetet och ekonomiekot rapporterar att det numera inte går att komma över mjöl i Libanon. I Östafrika är 84% av vetet importerat. Kraftigt ökade livsmedelspriser, ibland upp till 50% på världsmarknaderna, slår hårt mot dessa ekonomier.
Ukraina står även för betydande delar av världens export av bland annat majs, korn, durra, solrosfrön, linfrön, bönor, med mera.
Redan i början av kriget uppskattade World Food Programme att omkring 285 miljoner människor befinner sig i, eller i risk, för att hamna i hungersnöd. Med ökade livsmedelspriser kan denna siffra väntas stiga.
World food programme hade redan innan krigets utbrott varnat för att 44 miljoner människor i 38 länder befann sig på gränsen till svält. De ökande livsmedelspriserna världen över gör en redan allvarlig situation ännu mer diger.
Energipriser
Sanktionerna mot Ryssland innebär också en stor omställning på världens energimarknader, då Ryssland är världens största exportör av naturgas, näst största exportör av olja och tredje största exportör av kol. Energimarknadernas svängningar har under perioder medfört att priset på kol i många områden nästan fyrdubblats, oljepriset har varit dubbelt så högt som norska Finansdepartementet uppskattade för 2022 och gaspriset har varit nio gånger högre.
Ökade priser på energimarknader under längre tid slår mot stora delar av världsekonomin, då bland annat tillverkning och frakt blir dyrare. Då dessa utgör grundfundament för världens handel kan många varor komma att öka i pris, vilket är en kostnad som ofta hamnar på slutkonsumenten.
Än en gång är fattigare länder värre drabbade i och med större priskänslighet.
Sammanfattning
Ryssland invasion av Ukraina väntas få stora konsekvenser i hela världen. Medan vi känner sorg för människorna i Ukraina får vi även försöka komma ihåg att det är många andra som lider. Det är mycket svårt att veta hur vi kan hjälpa till på bästa sätt i Ukraina, och det finns fantastiska möjligheter i andra områden.