Välj problem efter var du kan göra störst skillnad på marginalen
Världen blir på många sätt bättre, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Runt 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom. Det pågår klimatförändringar, epidemier och djurplågeri. Många som vill göra gott väljer problem baserat på magkänsla eller personlig erfarenhet. Det är förståeligt. Vi är många vars vilja att förbättra världen blossade upp när vi först kom i kontakt med orättvisor och lidande. Kanske var det en familjemedlem som drabbades av sjukdom, en vän som utsattes för diskriminering eller bilder i media som väckte engagemanget. Men även om vi kände starkt för en fråga inledningsvis lönar det sig ofta att tänka ett varv till när man ska omsätta drivkraften i handling. Din impact kan bli hela hundra gånger större om du gör ett strategiskt val av problem.
Så, hur väljer man problem när så många känns viktiga? Forskare inom effektiv altruism har tagit har tagit fram ett ramverk för att hjälpa oss utvärdera den frågan. Vi bör enligt detta titta på följande tre kriterier:
1. Stort i skala
Vissa problem drabbar ett tiotal personer, andra kan drabba miljarder. Ju större problem, desto mer gott kan vi göra genom att lösa det. Innan du väljer ett problem bör du därför fråga dig hur många som skulle få det bättre om det gjordes framsteg inom fältet. Pratar vi om tio individer? Tusen? En miljon? Att lösa tio procent av ett stort problem är bättre än att lösa tio procent av ett litet.
2. Förbisett av andra
Ju mer resurser och ansträngning som redan läggs på att lösa ett problem, desto svårare är det för dig att tillföra något inom det området. Det här beror på det som inom ekonomin benämns avtagande marginalavkastning. Om du plockar äpplen från ett träd börjar du med de som hänger längst ned och är lättast att nå. När de är borta krävs större ansträngning för att samla ihop motsvarande mängd igen. Därav det engelska uttrycket “low-hanging fruit”. Man kan se liknande mekanismer när det kommer till världsförbättring. Ju mer arbete andra lägger ner, desto svårare är det att bidra med något nytt. Om ett problem är förbisett förväntas marginalavkastningen av ytterligare resurser vara större.
3. Lösbart
Att ett problem är både stort i skala och förbisett betyder inte nödvändigtvis att du borde arbeta på det. Du behöver också fundera på om det finns lovande lösningar du kan rikta dina ansträngningar mot. Det är ingen idé att lägga resurser på insatser som inte fungerar. Vi bedömer lösbarhet genom frågan “Hur stor andel av problemet förväntar vi oss att lösa om vi fördubblar våra ansträngningar?”. Ju större del vi kan åtgärda med ytterligare resurser, desto mer lösbart. Det här betyder inte att du bara ska välja “lätta” problem där det redan finns beprövade insatser. Det kan vara värt att ta sig an svåra utmaningar om de är förbisedda och väldigt stora i skala. Men om du väljer mellan två problem som är ungefär lika stora och förbisedda förväntas du göra störst skillnad på marginalen genom att välja det som erbjuder bäst möjligheter att göra framsteg.
Läs mer om ramverket för problemprioritering →